Bloggfråga v.38: Utan Titel.

Pjäsen vi såg på Unga Klara i torsdags var inte alls som jag förväntat mig,  men trots det visade den sig vara riktigt bra. 

Från början trodde jag att Ardalan Esmailis bara skulle presentera sig själv och pjäsen han skrivit.  

Jag satt länge och väntade på att resten av skådespelarna skulle komma in så att "den riktiga pjäsen" skulle börja, och blev väldigt förvånad när jag insåg att han skulle utföra en enmansshow.  

Han utförde hela pjäsen helt själv, med i stort sätt bara sin pall som rekvisita.

Trots det var den hur bra som helst, Ardalan är en otroligt duktig skådespelare och lyckades framföra ett viktigt budskap på både ett roligt och smart sätt.

Man vet egentligen inte hur det är att gå igenom sådana saker, att leva på flykt och behöva ta till drastiska metoder för att överleva förrens man måste uppleva det själv. 

Ardalans pjäs gjorde dock att jag kunde sätta mig in i den situationen lite bättre än jag kanske gjort tidigare, eftersom att man inte tänker på sådana saker så mycket i vanliga fall. 

Det var säkert fler än jag i publiken som började tänka mer på hur flyktingar faktiskt har det, att de lämnat allt bakom sig i hopp om ett bättre liv någon annanstans.  

Jag tycker att "Flykten Från Guldnyckeln" hade varit en väldigt passande titel, men samtidigt är den nuvarande minst lika bra. Egentligen tror jag att det är mycket tanke som ligger bakom "Utan Titel", 

han kunde lika gärna ha döpt den till ett "riktig" titel men valde att göra motsatsen, kanske för att visa att en titel kan betyda så mycket och lite på samma gång.